I familjer som saknar sunda gränser & med känslomässigt omogna föräldrar kan rollerna mellan vuxna & barn suddas ut. Barn kan ta på sig ansvar som är långt över hur de borde leva utifrån sin ålder. Dynamiken kallas för "föräldrafiering", vilket innebär att barnet kliver in i rollen som den som tar ansvar, erbjuder stöd och är den som praktiskt stöttar sina föräldrar och syskon. Om du har varit ett barn som "föräldrafierats" har du säkert märket att effekterna sträcker sig igenom hela livet. Det påverkar dina relationer, hur du beter dig och hur du förhåller dig till andra människor.
Föräldrafiering ger effekter även i vuxenlivet, men det går att läka.
Om vi dyker lite djupare i vad "föräldrafiering" innebär så är det när ett barn förväntas fylla emotionella eller praktiska behov hos sina föräldrar eller syskon. Dynamiken har vänts upp och ner, barnet agerar förälder och förälder agerar barn. Det innebär för barnet att istället för att få omsorg och guidning i sin uppväxt så är barnet den som förväntas ta hand om andra. Barnet blir den vuxna och lär sig snabbt att axla den rollen.
Ett barn som "föräldrafierats" är den som ger emotionellt stöd till sin förälder. Det kan vara att det är barnet som lyssnar på sina föräldrars problem, ger stöd och omsorg, den som tröstar och tar hand om andras ångest. Det kan också vara barnet som ger trygghet, visar självförtroende och ger råd i frågor som är vuxnas.
"Föräldrafiering" kan även ske på det praktiska sättet, att barnet är den som sköter vardagliga sysslor för att ta hand om familjen. Barnet är då den som städar, lagar mat, hanterar ekonomin eller tar hand om sina yngre syskon.
Det är vanligt att barnet börjar agera som en förälder om den vuxna i familjen har svårare att ta hand om sig själv eller sina egna känslor, då är det såklart även svårt att ta hand om sitt barns behov & känslor. Den vuxna kämpar ofta med egen mental ohälsa, trauman från uppväxten, saknar emotionell mognad eller har bara svårt att hantera allt ansvar som föräldraskap innebär. För att få stöd i sitt kämpande kan den vuxna börja förlita sig på, anförtro sig till och ge ansvar till barnet.
Var det du? Lär dig mer om effekter av att växa upp med emotionellt omogna föräldrar här. Du kan också läsa mer om dysfunktionella familjer här.
Om du har varit ett barn som "föräldrafierats" och tagit mer ansvar än du borde från tidig ålder har du troligtvis haft med dig en obestämd tung känsla av ansvar i livet. Det är också vanligt att man inte har fått uppleva det ansvarslösa lekande & frihet som barndomen innebär, utan istället känner mycket isolering och ansvar. Emotionell utmattning eller kämpa med ångest, nedstämdhet och kronisk stress är vanligt. Troligtvis har det varit svårt för dig att sätta gränser även i resten av livet och du känner att du måste lyssna in andra för att anpassa dig till dem. Det är vanligt med perfektionism, att känna ett starkt ansvar för att allt blir "rätt" och är ofta svårt med relationer även senare i livet.
Den goda nyheten; nu är det du som är vuxen, du har förmågan att ta hand om dig & det är möjligt att förändra de mönster du lärt dig under uppväxten. Läs mer om terapi här.
Vill du ha hjälp att läka gamla sår & bli fri från dina familjemönster?
Comments