top of page

Allt börjar med trygghet

  • Skribentens bild: josefinwall
    josefinwall
  • för 2 dagar sedan
  • 2 min läsning

Det blev tydligare & tydligare för mig; allting börjar med trygghet & det sitter i kroppen.
Det blev tydligare & tydligare för mig; allting börjar med trygghet & det sitter i kroppen.

Det är kanske ingenting att skryta om men; jag har gått så sjukt mycket i terapi.


Inte för att jag har någon direkt psykisk ohälsa. Jag tror faktiskt aldrig att jag har fått någon "riktig diagnos". Men jag har mått dåligt väldigt ofta, som en dov konstant skugga. 


Jag har känt mig jagad & övergiven, passiv & stressad på samma gång. Kalla det utmattning, kalla det ångest, kalla det vad du vill men ord har egentligen inte kunnat fånga det. 


Det har blivit bättre i terapi, absolut, jag har kunnat prestera, tänka kloka tankar om mig själv & ha ganska roligt också.


Men jag blev aldrig riktigt lugn, aldrig helt fri. Det var alltid någonting som kom tillbaka & skavde. Ny stress, ny ångest, det försvann inte utan bytte bara fokus. Och jag har ju alltid kommit tillbaka till terapi, om och om igen.


Samtidigt såg jag samma mönster hos mina klienter. Inte att de var “sjuka” eller inte fungerade, snarare tvärtom. De var ofta kloka, ansvarstagande och “högpresterande”. Men, något rastlös och spänt som skavde inuti. Diagnoser kunde inte riktigt fånga det, för att kalla något så existentiellt för “stress” eller “lindrig depression” är ju i bästa fall bara förminskande.


Det var som att vi behandlade symtomen, men det var bara på ytan, för sen ploppade något annat skav upp.


Så jag började att leta djupare & tänka i nya banor, läste om de processer som faktiskt driver oss & skapar problemen. Det var intressantare för mig än att dutta på ytan. Jag fördjupade mig i neurovetenskap, anknytningsteori, nervsystemet & transdiagnostiska behandlingsmetoder.


Och jag började “connect the dots”, som man brukar säga. Det blev tydligare & tydligare för mig; allting börjar med trygghet & det sitter i kroppen.


Det är både basalt och biologiskt. Om vi inte har trygghet i kroppen så spelar det ingen roll hur mycket vi förstår för nervsystemet kommer fortfarande vara på sin vakt.


Så många år jag ägnade åt att försöka lindra symtomen, när det egentligen var tryggheten som behövde repareras.


Det var så Trygghetsreparation skapades, för det var det jag behövde men inte hittade.



Kommentarer


bottom of page