Toxisk relation: därför lämnar du inte, fast du vet att du borde (del 2/3)

Jag som står bredvid som psykolog & terapeut brukar ha lättare att se mönster klarare, eftersom jag inte är mitt i det.

Toxiska relationer har många liknande inslag, mönster som får dig att stanna trots att du länge tänkt att du borde lämna. Mönster som inte alltid är så tydliga, för när vi är mitt i det är det ju bara normalt.

Jag som står bredvid som psykolog & terapeut brukar ha lättare att se mönster klarare, eftersom jag inte är mitt i det. Här kommer den andra delen i serien:

• Skuldbeläggande: Den andra tar upp saker som du har gjort, eller inte gjort, historiskt. Det skiftar fokuset bort från det som händer här och nu så att ni istället hamnar i något helt annat. Det skapar osäkerhet och löser inte problemen.

  
  

• Reglerna ändras: Det som du trodde var uttalat eller bestämt ändras plötsligt. Du får höra att du borde ha gjort på än det ena och än det andra sättet, men det går inte att förstå hur reglerna konstruerats. Det får dig att fortsätta försöka hitta lösningar med hopp om att någon gång "göra rätt".

  
  

• Misstag hålls emot dig: Det tas upp misstag som du tidigare har gjort (såklart du har gjort misstag) och det hålls emot dig & din trovärdighet. Logiken är att eftersom du tidigare har gjort misstag kan du inte begära någonting, vilket försätter dig i underläge.

  
  

• Hot & cold: Ibland får du uppmärksamhet, kärlek & omsorg men ibland blir du inte mött alls. Det växlar mellan emotionell värme och kyla, vilket skapar osäkerhet & spelar med dina känslor.

  
  

• Inkonsekvens: Regler ändras. Förutsättningar varierar. Det är otydligt vad som gäller. Det som sägs matchar inte det som görs. Det är inte konsekvent och din hjärna går på högvarv för att försöka förstå ett mönster som inte finns.
  

• Triangulering: En tredje person utanför relationen blir skuldbelagd för det som händer och man pratar om den trots att den inte är där. Istället för att lösa de aktuella problemen bli fokus på att hantera den tredje personen, det skapar onödiga konflikter, osäkerhet och kan förstöra relationer utanför den du är i.
  

• Krav på konstant uppmärksamhet: Den andra personen har alltid stora behov och upplever sig ofta utsatt, vilket gör att du konstant behöver vara uppmärksam på den andras behov. Du blir kritiserad och skuldbelagd om du inte gör det så lösningen är att fortsätta anpassa dig.

  
  

• Gemensamma ansvar: Ni har gemensamma vänner, husdjur, hem, ekonomi och vardag. Ansvaret gör det svårare för dig att lämna.
  

• "Missförstånd": Den andra missförstår dig, trots att du var tydlig och du börjar ifrågasätta dig själv. Du får även höra att du missförstår situationen, men det ges inte en tydlig förklaring på hur det egentligen var - vilket skapar osäkerhet och stress.

Det är en kombination av osäkerhet som skapas av otydligheten, en hög empati från dig, hoppet om förändring & en stark önskan att förstå något som inte går att greppa som gör att du fortsätter kämpa trots att det inte har blivit någon förändring.

När du ser mönster tydligare blir det lättare att bemöta, eftersom det är tydligare vad som händer. Det är inte enkelt bara för att det är tydligare, men det är ett första steg för medvetna val.